Ett engagemang som skapar möten och sprider glädje

Vi träffar Marie Nielsén i 70-talsvillan i ett bostadsområde i Torsås. Hon har varit hemma ett tag, efter förmiddagens gymnastikpass hos Friskis och svettis. Vi slår oss ner i köket, en plats Marie ofta håller till i. Matlagning och bakning ägnar hon gärna tid åt. Men det är något annat hon ägnar mer tid åt, som är anledningen till att vi vill träffa henne. Sedan 2017 är hon ordföranden för SPF seniorerna Torsås.

– SPF är aktiva, och har ett bra program med bra underhållning. Det får jag ofta höra, säger Marie och ser glad ut när hon tillägger.

– Det är viktigt med aktiviteter, och att det händer saker för seniorer.

Tredje tisdagen varje månad väntar månadsmöte.

– Vi är 278 medlemmar, det är mycket för vår lilla kommun. Det är ofta uppåt 100, ibland 120 personer på månadsmötena.

Lite extra medlemstillskott fick de för ett år sedan.

– SPF i Söderåkra och Bergkvara hade länge haft svårt att få tag på en ny ordförande, så de valde att gå in i Torsås. Så jag är väldigt noga med att påpeka att SPF seniorerna Torsås omfattar hela kommunen. Inte bara Torsås utan även Söderåkra, Bergkvara och Gullabo.

Tidigare hölls träffarna i Olofsgården, men numera träffas man i Torsås bygdegård, som har mer plats.

– Vi brukar ha föreläsningar och mycket musik. Det ska vara musik som man blir glad av, lite hålligång. Man måste tänka lite nytt också, och på de yngre generationerna, som är födda i slutet på 40- och 50-talet.

Månadsmöten innehåller givetvis fika och avslutas alltid med ett uppskattat lotteri. Under året sker även extra händelser som exempelvis vårfest och julbuffé på Dalskär sjökrog.

– Aktiviteterna betyder mycket för många seniorer. Det är en del som knappt träffar andra människor mellan mötena, och då blir månadsmöten ett tillfälle att klä upp sig lite, prata, fika och ha trevlig.

Marie var själv medlem i SPF flera år innan hon fick förfrågan om att bli ordförande. Och engagemanget var något som fanns i bakhuvudet, långt innan dess.

– Redan innan jag gick i pension sade jag att den dagen jag går i pension ska jag engagera mig i pensionärsföreningen och jobba med resor.

Hon ler, för så kom det att bli. Förutom ordförande är hon en av två reseansvariga i SPF Torsås.

– Jag tycker om att hitta på reseförslag, samla in uppgifter, ta emot anmälningar. Vi har en hemlig resa på gång den 22 maj, och en flerdagarsresa till Berlin den 6-9 juni.

Resor har alltid varit ett stort intresse.

– När vi åkte som barnfamilj blev det badsemestrar. Barnen tyckte inte det var så rolig att gå på museum. Men sedan barnen blev vuxna åker jag till olika resmål och upplever nya platser, ser nya saker.

Italien, Spanien, Kina, Grekland, Schweiz, USA och Thailand är några länder resorna har gått till.

– Nu senast tittade jag på en kryssning i Europa. Och Normandie runt är en annan resa jag vill göra. Och Dubrovnik, där var jag efter examen från folkhögskola 1963, dit vill jag gärna igen.

Marie är ursprungligen från Påskallavik. 1963 flyttade hon till Kalmar för studier. Där träffade hon sin man och de bodde kvar i staden till 1968. Som ung arbetade hon några år i affär, och sedan några år på Försäkringskassan i Kalmar. Därefter blev det 35 år inom polisen.

– När min man fick jobb på Försäkringskassan i Virserum flyttade vi dit. På den tiden fick inte två gifta jobba på samma kontor.

Istället fick Marie jobb på ortens polisstation, där hon bland jobbade med pass- och lotteriansökningar samt utskrift av förhör.

1976 flyttade familjen till Torsås. Marie började då nytt jobb på polisens sambandscentral i Kalmar. Det är något av hjärtat i verksamheten, och där gäller det att vara stresstålig och kunna ha många bollar i luften samtidigt.

– Jag jobbade som radiooperatör, även kallat rax. Det var konstiga titlar på den tiden.

Hon tog emot inkommande samtal till sambandscentralen och var den som sedan skickade ut polisen till de olika jobben.

– Det var inte alltid enkelt att prioritera, men jag fick mycket erfarenhet med åren. Det kändes som vi fick vara både psykologer och kuratorer, särskilt när vi jobbade nattetid.

Marie var civilanställd och arbetade även fackligt, bland annat som ordförande för civilanställda inom polisen i Kalmar samt Kalmar län. Hon satt även en tid i avdelningsstyrelsen för hela riket. Planering, organisering och kommunikation var vardag för henne.

I och med hennes skiftarbete med oregelbundna tider kunde hon inte engagera sig så mycket privat på hemorten Torsås. Vilket det blev ändring på efter pensioneringen.

– När jag pendlade till Kalmar var jag mer anonym. Idag vet många vem jag är, småler hon.

Förutom SPF är hon även sedan 18 år tillbaka ordförande för Torsåsbygdens Röda korskrets. Ett tag till, bör tilläggas.

– Valberedningen har ett par år försökt få tag på en ny ordförande, men inte lyckats. Vi har pratat om att tillhöra Kalmar Röda korset-krets, men nu verkar det som att det i sista stund löser sig med en ny ordföranden. Vi får se hur allt blir, då vi har årsmöte den 27 februari.

Oavsett hur det blivit med kretstillhörandet, hade den aktiva lilla grupp på cirka åtta, tio personer som idag verkar i Torsås, fortsatt själva arbetet precis som innan.

– Vi har insamlingar och vid jul besöker vi äldreboendet Mariahemmet i Torsås och träffpunkten samt Solgläntan och träffpunkten i Söderåkra, och uppvaktar med blommor, fika och underhållning.

Varje höst bjuder de in till en träff med underhållning för såväl boende på Mariahemmet som besökare till träffpunkten. På Mariahemmet ordnar de även varannan vecka gymnastik, och varannan vecka bingo.

Vi kommer att prata om vikten av att just mötas.

– Idag pratar vi mer och mer om isolering, även bland äldre. Vi vill minska isoleringen och se till att seniorer får komma ut, fika, prata, lyssna och känna gemenskap. Att de inte bara sitter ensamma hemma.

På tal om möten nämner Marie att hon också är sekreterare för Polisveteranerna i gamla Kalmar polisdistrikt, vilket omfattade Kalmar, Nybro, Torsås, Emmaboda och Öland.

– Vi är cirka 15-20, både civil- och polisanställda, som träffas en gång i månaden på polishuset i Kalmar. När jag började hos polisen minns jag hur det brukade komma ett gäng äldre poliser på veteranmöten.

Marie ler och säger att nu är hon själv där.

Det är dags att avrunda samtalet och ta bilder. Marie visar in på kontoret.

– Här är min arbetsplats, skojar hon och tillägger.

– Jag brukar sätta mig vid datorn på morgonen, kolla mail och stämmer av allting. Jag gillar inte att sitta med surfplattan eller mobiltelefonen i soffan, jag vill sitta på mitt kontor.

Intill datorn ligger två böcker.

– Just det, jag är cirkelledare för en bokcirkel inom SPF. Vi är sju personer som träffas en gång på biblioteket, läser högt och fikar. Fikat är viktigt.

Den andra boken är från ännu en bokcirkel, med träffar varannan vecka på Torsås trygghetsboende. Ja, man förstår som sagt att Marie är sysselsatt, engagerad och inte har några problem att hitta fritidssysslor.