Slår ett slag för att lyfta linet
– Idag gör vi vänskapsband och små dockor. Andra torsdagar blir det väva, brodera och göra sommarminnespåse, säger Lotta Karlsson.
Hon är numera pensionär, men har tidigare arbetat som barn- och ungdomssamordnare vid Hemslöjden i Kalmar län. På plats är även Gunnel Svensson, som odlat och vävt lin sedan mer än 15 år tillbaka.
– Vi vill lyfta fram linet, visa beredningsprocessen och olika redskap och berätta mer om slutprodukten. Vi vill medvetandegöra linet och få tillbaka den gamla kunskapen igen, säger Lotta.
Att lyfta fram linet vet Lina Jatko mer om. Hon har egentligen semester och besöker dansbandsveckan på Lundegård. Men hennes jobb som hemslöjdskonsulent i Örebro län har fått henne att göra en utflykt till Himmelsberga.
– 2020 startade ett regional projekt om lin i Västra Götaland. Man hoppades få ihop 50 till 100 personer, men det blev 700 personer. Redan året efter blev projektet nationellt och nu är det även med flera nordiska länder, och även några i Europa, berättar Lina.
Hon är högst delaktig i projektet som döpts till 1 kvm lin.
– Sju, åtta gånger om året skickar vi ut linbrev med olika information. Det handlar om linberedning, skrock och sägner, historia, hur man sköter linet och vad som är dags att tänka på just den tiden brevet kommer. Tanken är att alla, även nybörjare, lätt ska kunna följa med.
Med 1 kvm lin vill man sprida kunskap om odling, beredning och slöjdandet. Och att allt som behövs för att komma igång och odla lin är just en kvadratmeter, och frö.
– Lin är ett naturmaterial som inte så många känner till, även om det just i år har blivit något hypat, vilket är bra, säger Lina och tillägger.
– Fördelar med lin är att det kan odlas nära, i Sverige. Det behöver inte så mycket vatten, eller kemikalier, som bomull. Och det blir svala, sköna produkter som är behagliga att ha på sig och torkar snabbt.
För hennes personliga del har hon under arbetet fått upp ögonen för såväl materialet som tekniken.
– När man ser hela processen, som är en ganska långsam process från frö till färdig produkt, och jobbar fram allt med sina händer, får man ett annat tänk. Det är inte bara gå in i en klädaffär, köpa en tröja och sedan slänga bort den när man tröttnar.
Det tar cirka 100 dagar från sådd till skörd.
– När man ska så tvistar de lärde om. En del sår i april, andra i maj. Sägnen säger att man ska så en dag med långt kvinnonamn, däremot inte en torsdag. Och man ska ha fina, rena vita kläder och gärna långt hår, det betyder tur. Och en silversked, ägg och brännvin gör så att odlingen frodas, ler Lina.
Majoriteten av odlat lin spinns till tråd, som blir till allt från skjortan till sänglakan. Men av materialet tillverkas även saker som tågvirke, rep, operationstråd, korgar och postsäckar. Även restprodukter som skärv tas tillvara.
– Jag är tillsammans med en rörmokare, och han säger att det finns inget som slår lin när det gäller att täta rör, säger Lina.
– Och på Capellagården vet jag att man håller på att experimentera med skärv i byggnadsvård. Ja, även inom keramiken, som strukturmaterial, säger Lotta.
– Vi slänger aldrig någonting, utan allt används. Det är det fina med slöjden, att man tar vara på allting, menar Lina.
