Van the Man sjunger som om han vore ung igen

När det känns som om våren aldrig vill komma, som om lönen bara var en hägring på kontot den 25:e, som om de goda håller på att förlora kampen mot tyrannerna. Då plockar jag fram mina Van Morrison-skivor. Han är en tröstare och peppare och vet hur man stillar en orolig själ, men själv lär han ha ett eldfängt temperament och trassligt med både kärlek och relationer. Vans två föregående plattor var klart tjatiga då han i låt efter låt vädrade sin kritik mot restriktionerna under pandemin, han hann också med än en gång upplysa oss om hur hemsk musikindustrin är. Men på Moving on skiffle märks att han tycker det är kul igen. Musikerna som backar upp honom kan sina saker. Gitarristen Dave Keary, violinisten Seth Lakeman och Alan Sticky Wicket på tvättbräda skapar ett härligt och svåremotståndligt sväng, de glider några gånger elegant och lekfullt mellan skiffle, jazz, gospel och bluegrass. Van sjunger som vore han pånyttfödd och plattans många referenser till tåg och järnvägar kan tolkas som att det hela tiden kommer nya chanser. Missade du tåget? Ingen fara, det kommer snart ett nytt.