Janne Adeen: Rafflande om sorgtyngd expolis i Siljansbygden
Käraste Lena (Bazar förlag) är andra delen i Ninni Schulmans serie om Ingrid Wolt, tidigare polis som suttit på Hinseberg. Efter fängelsevistelsen öppnade hon Siljans spaningsbyrå. I den landsbygd Ninni Schulman skildrar vilar mörka hemligheter, att börja rota i dem är att sticka handen i ett getingbo. I Som vi lekte från i fjol fick vi första gången stifta bekantskap med Ingrid Wolt, som lever i skräck för sin hämndlystne och våldsamme före detta man, polisen Kjell. Privatspanaren Wolt kämpar också för att hålla kontakten med sexåriga dottern Anna, som placerats i fosterfamilj och just läst sig läsa. Käraste Lena utspelar i två tidsplan, båda i början av 1980-talet. När en barnlös ung änka påträffas död i sitt hem är polisen övertygad om att hon tagit sitt liv, men kvinnans föräldrar fattar misstankar. De anlitar Ingrid Wolt, som snart inser att föräldrarnas iakttagelser kring dödsfallet inte kan avfärdas. Berättelsen har ett starkt driv och det är spännande redan från första sidan. Det märks att Schulman är väl förtrogen med miljöerna i Siljansbygden och det är lätt att känna sympati för Ingrid Wolt som bär på många sorger.
Många musiker skriver om sitt liv och en del, som Keith Richards och Bruce Springsteen gör det riktigt bra, men jag har ännu inte läst någon som kan mäta sig med Bob Dylans prosa. Hans Memoarer första delen är kronjuvelen i den här genren och en innerlig kärleksförklaring till musiken, dess förmåga att förändra våra liv. Berättartempot är makligt, då och då blixtrar det till med fantastiska formuleringar. Dylan är generös mot sina förebilder; hur många gånger han refererar till Jack Kerouac och Woody Guthrie vet jag inte, men många är det.Den första utgåvan av den Minnesotabördige bardens memoarer gavs ut för närmare 20 år sedan och det är ännu oklart om han ämnar skriva fler delar i sin livsskildring. Om så inte är fallet finns boken Låtskrivarkonsten där han tecknar ner tankar och teorier om sina favoritlåtar. Memoarerna har nu tryckts upp på nytt av Albert Bonniers förlag och ges ut i danskt band. Jag noterar en förändring jämfört med den första utgåvan och det är att titeln kortats ner. Memoarerna första delen heter nu kort och gott Memoarerna.Förlaget ger också ut Dylan låttexter, denna utgåva omfattar också albumet Rough and rowdy ways, som är hans senaste studioplatta. Bob Dylan 2016 belönades med Nobelpriset i litteratur, med motiveringen att han ”skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen.” När han kommer med något nytt brukar det alltid anmärkas på att han lånat från den ena eller andra källan. Fast vilken låtskrivare eller författare gör inte det? Och för allt han tar ger han kanske desto mer.
I Aftonbladet läser jag att Sagan om ringen blir en 15 timmar lång opera. Men 15 timmar, kan det stämma eller har tryckfelsnisse varit framme? Jag såg ju de tre ringenfilmerna på bio och minns dem som typ 30 timmar långa.
