Ett hus fyllt med en 160-årig teaterhistoria

Den stora röda dörren med vackert fönsterglas öppnas, och en glad Martina Sundén hälsar välkommen in. Vi passerar foajén, går upp en trappa, ner för en annan trappa och vidare till teaterintendenten Harald Ericis kontor. Med en bricka, kaffe och muggar visar han vägen till stora festsalen, där vi slår oss ner.

Teatern är en plats som både Harald och Martina är väl bekanta med.

– Fast jag har inte samma långa relation som du har, säger Harald och tittar på Martina.

Sedan 2021 arbetar hon som verksamhetsutvecklare och programsättare för Kalmar teaterförening. Men hennes relation med huset sträcker sig längre tillbaka än så.

– Min mamma spelare revy, det som då hette Kalmarrevyn. Jag är så gott som uppvuxen bakom scen, skrattar Martina.

Första gången hon själv stod på scen var hon bara fyra, fem år.

– Då hade vi en balettuppvisning, jag var en nyckelpiga. Och i slutet på 80-talet sjöng jag i kulturskolans flickkör, här på teatern.

Martina har gått i sin mammas fotspår och är sedan många år ett välbekant revynamn. Oavsett om hon arbetar på scen, eller bakom scen med uppdrag för teaterföreningen, är hon stolt över att ha teatern som arbetsplats.

– Teatern är en viktig plats för mig, inte bara på grund av husets långa historia. Utan även rent personligen, jag har varit med om mycket här.

Det är många som under årens lopp har fått ta del av händelser i huset.

– Teatern fyller 160 år i år och det häftiga är att det under alla åren har varit ett kulturhus. Det har verkligen varit kontinuitet i det, säger Harald.

– Ja, det här är ett hus som byggdes för att både roa och beröra. Det är byggt för upplevelser och ur ett skådespelarperspektiv kan jag säga att det inte finns någon bättre känsla än att spela inför en fullsatt salong där publiken brister ut i gapskratt, ler Martina.

Duon säger att huset andas.

– Det har hänt så otroligt mycket här. Tänk om väggarna kunde prata, säger Martina.

Som nämnts ovan har teaterverksamheten alltid stått i fokus. Men många andra verksamheter har också florerat i byggnaden. Några exempel är ungdomsfritidsgård, biljardsalong, konsertlokal, nattklubb, affärer, restaurang och café. I nuvarande restaurangen, Teatervallen, fanns till och med ett schweizeri. Det var ett välkänt fenomen på 1800-talet, och var ett slags café med alkoholservering.

Det var på 1800-talets mitt som man i Kalmar stad började prata om att bygga ett teaterhus.

– Innan teatern byggde hade man sessioner på packhusvinden. Men där var trångt, och stadens teaterintresserade borgerskap insåg att man behövde ett riktigt hus, berättar Harald och tillägger.

– Kalmar hade på den här tiden bara 8 000 invånare, så att bygga ett teaterhus var en stor satsning. Man förstår att det måste ha funnits ett stort kulturellt intresse, och även pengar, i staden.

1863 stod teatern redo att invigas.

– Salongen är än idag magnifik, med all utsmyckning. Samtidigt är scenen väldigt nära allting, och både för publik och aktörer är lokalen intim på något sätt, säger Harald.

Under årens lopp har huset byggts om, byggts ut, renoverat, förändrats och anpassats. De tidigare mer privata klubbrummen för finfolket är numera cafédel, mötesrum och utrymmen öppne för alla. Flera tidigare publikloger på balkongen har tagits bort och skapat öppna våningsrader. I en tillbyggnad som gjordes 1905 skapades en ny restaurang och musikpaviljong. Här finns idag nöjesrestaurangen Teatervallen samt flera kontor, där bland annat Martina har sitt arbetsrum.

– Innan andra världskriget var det tal om att riva teatern, på grund av dålig ekonomi. Man lade bland annat plank över parketten, lade på spån och hade cirkus med hästar som sprang runt. Allt för att få ekonomi verksamheten, säger Harald.

Salongen moderniserades och dess kromade och förgyllda ornament målades gråvita för att passa dåvarande aktuella funkisstil.

– 1987 renoverades teatern stort. Då valde man att återskapa och lyfta fram elegansen i salongen med färgerna vinrött, vitt och guld, berättar Harald.

– Ja, jag minns när jag var liten och var på teatern och de målade på nytt bladguld, säger Martina.

En vandring i det idag K-märkta teaterhuset visar på olika tidsperioder som huset gått igenom. Allt från foajén med jugendstil, till samlingsrum med schackrutigt golv i funkisstil.

– 2020 gjordes en stor renovering av taket, fasaden och ventilationsanläggningen. Det finns en vård- och underhållsplan, och är alltid saker som behöver fixas. Men nu står vi i alla fall bra rustade för väder och vind, säger Harald.

I sin roll som intendent månar han om att verksamheten får fortsätta och utvecklas i lokalerna, samtidigt som man bevarar det gamla, historiska.

– Jag är musiker i grunden men kom hit 2016, som scenmästare. 2021 tog jag över som teaterintendent. Det är en fantastisk miljö att jobba i, och för varje dag blir jag mer och mer engagerad.

Många överväldigas av den fantastiska salongen.

– Det är ett unikt hus, och Kalmar teater är ett namn i landet. Det är uppskattat av många, även tillresande produktioner, menar Harald.

Som teaterintendent är han den som sköter bokningar, uthyrningar, kontrakt, faktureringar, timpersonal samt en del vaktmästaruppgifter.

– Det finns så mycket vi kan förbättra och utveckla. I år anpassar vi bland annat scenen för funktionshindrade, både för personer och utrustning. Vi får också ett nytt ljudsystem och filmprojektor.

– Den satsningen är teaterföreningen glad för. Vi kör Live på bio, och med det nya systemet kan vi visa produktionen som vi inte kunnat visa innan, tillägger Martina, och säger att teatern är föreningens huvudarena.

Förra året var ett rekordår vad gäller uthyrningstillfällen.

– Vi hade 379 uthyrningstillfällen med Teatervallen inräknat. Under de sista 20 åren var det gamla rekordet 316 uthyrningstillfällen, år 2014.

Harald och Martina tror det har att göra med en ketchupeffekt efter pandemin. Många aktörer är tillbaka på banan igen, dock kämpas det en del med att få tillbaka publiken.

– Vi är på väg tillbaka, men är inte uppe i samma publiksiffror som innan pandemin, säger Martina.

För att uppmärksamma 160-årsjubileet arrangerar teaterföreningen bland annat soppteatern Thalias hus - Kalmar teater 160 år, den 25 april. Martina har då ett samtal med journalisten bakom boken, Thalias hus: på spaning efter den svenska teaterns själ. Deltagarna tas också med på en spännande rundvandring för att se skrymslen och vrår som annars aldrig visas.

– Teatern är ett spännande, mystiskt och fantastiskt hus som gör något med människor. Det finns något pirrigt, magiskt med hela teaterhuset. Det är som att gå in i en saga, ler Martina.

För att ytterligare uppmärksamma platsens anrika historia är också en fotoutställning på gång.

Att huset har en själ som skulle kunna berätta många historier kan nog alla skriva under på. Men vi måste ju fråga om det här med teaterspöken, finns det?

– Absolut, säger Martina bestämt.

Harald är mer avvaktande.

– Som scenmästare jobbade jag mycket själv i huset, och jag personligen har inte råkat ut för några konstigheter. Men jag har hört många historier.

– Även förre intendenten, Jörgen, var en man av tvivel. Men han fick vackert omvärdera det efter ett tag, ler Martina.

Harald börjar också le när han säger att det visserligen händer en del märkliga saker ibland.

– Ofta är det teknik som strular, helt utan anledning och förklaring. Så ja, det finns kanske någon som vill vara med och leka och styra lite extra, skojar Harald.

Med tanke på att teatern ligger längsmed den gamla stadsmuren, mitt i en försvarsbastion, kan man ana att det hänt mycket på platsen även innan teatern uppfördes.