En tidsresa 100 år bakåt i tiden
Idag hade vi väl kanske kallat Arvid Holmström för en ”Horder”, men faktum är att utan Arvids samlande och hans initiativ att starta hembygdsföreningen i Algutsboda 1926 hade inte mycket blivit som det blev. Hembygdsföreningen i Algutsboda är idag en både stor och mycket aktiv förening med cirka 500 medlemmar och med ansvar för bortåt 16 olika historiska byggnader och tusentals föremål.
Årligen genomför man många evenemang. Både i anslutning till hembygdsparken och på andra historiska platser runt om i närområdet.
Ända sedan parken började planeras i slutet av 50-talet har föreningen samlat på hus. Försiktigt nedplockade, noggrant uppmonterade och omsorgsfullt placerade i den vackra omgivningen strax nedanför Algutsboda kyrka. Det nuvarande så kallade Hantverksmuseet, tidigare gymnastiksal, flyttades till platsen 1958 och har till uppgift att just återberätta historien om de lokala hantverkstraditionerna. Här finns ett skrädderi, en skomakar-, och snickeriverkstad, en smedja, glastillverkning samt några återskapade kök från 50-och 60 talet och en textilutställning. Och så en massa saker rent allmänt av äldre slag som har beröringspunkter med den lokala historien.
Lantbruksmuseet, som ligger i den rödmålade byggnaden tvärs över gården, fokuserar mer på jakt-, fiske-, skogs- och jordbruksredskap. Här kastas man mellan olika tidsepoker och kan bland annat förutom en motorsågskavalkad, äldre cyklar och en väldigt ålderstigen mjölkmaskin även se den träkärra som Arvid Holmström drog omkring med vid 1900-talets början när han samlade bråte och kulturföremål.
I parken finns också Stekaremålastugan från 1700-talet. Skulle nog säga att ”stuga” är lite missvisande för den här byggnaden är i jämförelse stor med många intressanta rum. Ursprungligen byggd för kavalleribefäl från Växjö kompani men nu ett komplett historiskt inrett hem från tiden då tapeterna brukade vara handmålade, inredningen var sparsam och rustik, golvspringorna breda och de religiösa sångerna spelades på Psalmodikon. Ett fiolliknande stråkinstrument med numrerade fasta tonlägen. Det var så att säga bara att följa instruktionen i Psalmboken och trycka på rätt siffra rätt antal gånger.
Storstugan i denna kaptensbyggnad är så tidstypiskt inredd att den så kallade ”Nattvardsscenen” ur Utvandrarna spelades in just här. Den scenen där Monica Zetterlund i rollen som Ulrika ger svar på tal när prästen och husbonden ifrågasätter hennes moral utan att reflektera över sin egen.
På tal om Vilhelm Moberg så har det intilliggande soldattorpet Trollagärdesstugan tillägnats honom och hans betydelse för orten. Vilhelm föddes 1898 i en liknande stuga i Moshultamåla. Vilhelms författarskap uppmärksammas ofta i Algutsbodas evenemangskalender med högläsningar och musikkvällar till hans minne.
Inredningen och föremålen i soldattorpet skiljer sig ganska rejält från den intilliggande befälsbostaden. Betydligt mer spartanskt. Men ska nog annars vara lite försiktig med att jämföra och dra för hårda slutsatser om levnadsstandard förr och nu. Allt var inte bättre förr och vi vet heller inte alltid bättre idag. För även om föremål, teknik och levnadsförutsättningar förstås har förbättrats finns det saker i det äldre samhället som många menar vi har tappat bort. Maja-Stina Johansson Wang, ordförande i Algutsboda hembygdsförening, beskriver det som att vi inte längre på samma sätt som förr och lika lätt känner en tillhörighet, ett ursprung. Och heller inte lika enkelt ser och värnar varandra eftersom det lokala perspektivet sakta blir bredare och bredare. Att just hela tiden verka för det lokala perspektivet och motverka rotlöshet menar hon är ett viktigt uppdrag för hembygdsgårdarna. Följ bara doften av nygräddade våfflor.
Algutsboda hembygdspark har sommaröppet från 30 juni till och med den 11 augusti, på onsdagar till söndagar. Då är parkens alla byggnader öppna och möjliga att besöka. Caféet serverar kaffe och nygräddade våfflor. Men missa inte heller den alldeles nya specialutställningen i rummet bredvid caféet om glasformgivaren Fritz Kallenberg som i många år var verksam i Boda glasbruk och gjorde bortåt 300 olika serviser.