GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

"Att få möta människor är det bästa med prästyrket"

Med lila hår, tatuerade armar, piercing i öron och näsa och lajvspel som största intresse, är 32-åriga Helena Svensson inte direkt urtypen för hur de flesta tänker sig hur en präst ska vara. Men det här är en tjej som står upp för sig själv och värnar om den hon är.
Emmaboda • Publicerad 17 juni 2022

När Emmaboda pastorat fick Helena som församlingspräst, blev säkert många församlingsbor lyckliga. Speciellt ungdomarna, som nu har en präst som är ung, fri i sinnet och som de kan identifiera sig med.

– Jag kommer från Jämjö i Blekinge och bestämde mig för att läsa till präst när jag gick andra året på gymnasiet. Många tyckte jag skulle passa till det och eftersom jag då var en pragmatisk tonåring, radade jag upp vad jag själv trodde på och vad kyrkan tror på. Så gick jag till syokonsulenten och frågade hur jag skulle göra om jag ville läsa till präst. Vilket hen inte visste.

Istället hittade hon själv Johannelunds teologiska högskola i Uppsala och sökte dit. Helena pratar fort och intensivt och jag förstår att utbildningen betydde mycket för henne. I 5,5 år studerade hon, men utbildningen tog ett år längre, eftersom hon hade ett studieuppehåll också då hon vikarierade som pedagog och inom kyrkan. Hon hade också hand om en konfirmationsgrupp. Men efter det avla hon prästexamen. Under utbildningen tog hon en kandidatexamen i bibelvetenskap. Uppsatsen handlade om Judas!

– Efter kandidaten började jag på en masterexamen, som jag aldrig gjorde helt klar. Jag gjorde allt utom själva uppsatsen. Själv hade jag en bild av hur jag trodde att man skulle vara och det var bilden av en from tråkig farbror, säger Helena och skrattar.

Helena Svensson är prästen som går sina egna vägar. Med lilafärgat hår, tatuerade armar och piercingar i öron och näsa, är hon inte precis urtypen för hur en präst förväntas vara.
Helena Svensson är prästen som går sina egna vägar. Med lilafärgat hår, tatuerade armar och piercingar i öron och näsa, är hon inte precis urtypen för hur en präst förväntas vara.

Eftersom hon studerade i Uppsala, fick hon också bra kontakt med Uppsala stift och prästvigdes i Uppsala kyrka i januari 2016.

Efter det blev det jobb som pastorsadjunkt i bland annat Rimbo pastorat och senare i Roslagens västra pastorat mellan åren 2017-19.

– Men så började hemlängtan smyga sig på. Min kille är från Lessebo och båda ville vi ta oss hemåt. Tjänsten som komminister blev ledig i Emmaboda och jag sökte den och fick den. Att min mamma från början kommer från Vissefjärda, visste jag inte då, så det blev ju roligt att inse att jag har lite kopplingar hit.

I en mindre kyrka hjälps man åt både inom församlingen och i kyrkan, men olyckligtvis kom coronapandemin, nästan samtidigt som hon började. Men de höll så mycket öppet som de kunde och hon tycker att Växjö stift varit bra och ställt upp mycket för att det skulle bli så bra som möjligt.

- Nu hade vi en konfirmation i helgen och det var den första "vanliga" konfirmationen sedan pandemin bröt ut. Nu fick vi tala om för folk hur många de fick ta med sig, vilket blev något som vi inte hade tänkt på innan, då man knappt inte fick träffas. Idag är man med på ett annat sätt än förr och konfirmanderna konfirmeras för att de vill det och inte enbart för att släkten vill det, säger Helena och tillägger.

– Jag jobbar mycket med ungdomar och vi pratar om viktiga frågor i livet. Alla har en bild av hur en troende ska vara, men för mig är det viktigt att som ung få vara sig själv. Här har vi utrymme för att se ungdomarna. Här är det okej att prata om det som är svårt också.

På fritiden ägnar hon sig åt Lajvspel, ett levande rollspel som kan beskrivas som en improviserad teater där ingen är publik utan alla är med och spelar. I en påhittad verklighet har alla spelare en roll som ska gestaltas så trovärdigt som möjligt. Med hjälp av förbestämda karaktärsdrag, rekvisita och kläder skapas en så fullständig illusion som möjligt av den påhittade världen. Målet är inte att vinna utan att ha en givande och underhållande upplevelse tillsammans med sina medspelare. Till sommaren ska hon på ett hobbitlajv som hon ser fram emot.

– Jag träffade min kille genom det här, men han är inte längre aktiv. Jag tillhörde då Pegas lajvförening som finns några mil härifrån Emmaboda.

Helena återkommer ofta till att man måste få vara den man är och inte göra sig till. Själv färgar hon gärna håret i olika läckra färger och det tycker hon att hon ska få göra, även om hon är präst.

– Jag älskar mitt jobb för att jag tycker om mötet mellan människor och att jag får vara en del av deras liv. Vi följer människor från vaggan till graven, vilket innebär att vi får ett stort förtroende. Det är det allra bästa med prästyrket.

Fakta

Helena Svensson

Yrke: Präst.

Ålder: 32 år.

Familj: Sambo.

Intresse: Lajvspel, djur och TV-serier.

Bäst på: Att vara flexibel.

Sämst på: Tidiga morgonmöten.

Dröm: Att ha en flock hundar.

Motto: "Dont panic", vilket också finns tatuerat på ena armen.

Ann-Heléne ThörningSkicka e-post
Så här jobbar KLT med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.