Regeringen sänker företagen djupare ner i krisen
Den svenska arbetslösheten stiger och samtidigt ökade varslen med över 200 procent under årets tre första kvartal jämfört med samma period förra året. Sverige har nu den tredje högsta arbetslösheten i hela EU och den stiger snabbare än vad flera experter har räknat med. Sverige behöver fler företag och företag som växer för att vi ska kunna klara att finansiera våra gemensamma åtaganden. Mycket pekar på att företagen går in i tuffa tider eftersom reserverna har gått åt under pandemin och elkrisen. Det visar sig bland annat i att konkursnivån under 2023 är den högsta på tio år.
Företagen behöver förutsättningar för att kunna överleva och växa, men regeringen är passiva när det kommer till näringslivspolitik. Det började redan när man höjde arbetsgivaravgifterna för unga. Centerpartiet har länge verkat för att det ska vara billigare att anställa unga, för att ge alla en chans att komma in på arbetsmarknaden. Efter att regeringen valde att höja arbetsgivaravgifterna kostar det cirka 3 000 kronor mer i månaden för en anställd ungdom som tjänar 25 000 kronor. Det är tusenlappar som gör skillnad i ett litet och medelstort företag. Att dessutom höja arbetsgivaravgifterna i en tid där arbetslösheten går upp och inflationen är hög, sänker företag allt djupare ner i krisen.
Samtidigt som arbetslösheten ökar finns det en kompetensbrist som gör att företag inte hittar rätt arbetskraft. Det här är ett stort problem inte bara för företag, utan även för välfärden. Arbetsgivares möjlighet att hitta rätt kompetens är en av de största utmaningarna Sverige står inför. Vi kan bara klara den här omställningen genom att hitta nya arbetssätt och att använda den kompetens som finns. Tyvärr kommer regeringens förslag om ett lönegolv för arbetskraftinvandring kraftigt försvåra rekryteringsmöjligheterna inom alla sektorer. Det är också ett ingrepp i den svenska lönebildningsmodellen. Statligt bestämda lönegolv får konsekvenser för den svenska modellen där arbetsmarknadens parter gemensamt kommer överens om löner och villkor, och det försvårar rekrytering av kvalificerad personal. Det finns inga vinnare i en sådan reform. Hur kan vi då lösa dilemmat med att företag inte hittar rätt kompetens trots att arbetslösheten stiger?
En viktig del av lösningen är utbildningar i olika former, men även där väljer regeringen att svika företagen. I år får Sveriges folkhögskolor och studieförbund en halv miljard mindre i statligt stöd. Det har inneburit att flera studieplatser har tappats och flera utbildningar, till exempel undersköterskeutbildningar som är otroligt viktiga för välfärden, har fått läggas ned trots att det finns tillräckligt med sökande. Det här är kompetens vi inte har råd att låta gå förlorad.
Kompetensförsörjningen och arbetslösheten är två utmaningar som får stora konsekvenser för både samhället och individen. Regeringen fortsätter ändå med förslag som sänker företagen djupare ner i krisen. Därtill kommer ett antal svikna vallöften. Bensinpriserna är fortfarande höga och den gårdsförsäljning av alkohol som utlovades har ännu inte trätt i kraft. Nu är det dags för regeringen att sluta dra undan benen för våra företag. Det är företag som skapar resurser som möjliggör samhällsutveckling och välfärd. De är värda mer än så här.
Krönika av: Anna Lundgren Kalmar (C)
