Annons
Debatt
Centerkrönika

"Rätten att bestämma över sin egen kropp och sitt eget liv"

Publicerad 13 oktober 2022
Detta är en opinionstext i KLT. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Kriget i Ukraina, skenande elpriser, en ofullständig svensk regering och arbetsbyxor som är opraktiska när man ska kissa. Vänta, va? Ja, jag läste tydligen rätt. En pensionerad snickare tycks ha kommit över ett riktigt måndagsexemplar vad gäller arbetsbyxor, då gylfen sitter alldeles för högt för att göra det praktiskt att kissa. Jag känner inte personen i fråga och vill inte på något sätt stöta mig med denne. Men jag hajar till när jag läser rubriken till artikeln och finner mig själv läsa igenom den i sin helhet för att förstå vad nyhetsvärdet är. Det handlar alltså om ett par arbetsbyxor och kontentan är att byxorna förmodligen är felsydda. Ett reklamationsärende så viktigt som något. Men det är själva vinklingen i artikeln och vad som problematiseras som blir ett problem i sig. Det är alltså skitjobbigt att citat; ”Knäppa upp bältet, knäppa upp de två knapparna i byxlinningen, dra ned den superkorta dragkedjan och hasa ner byxorna en decimeter, innan man kan börja lätta på trycket”. Jag vill inte underminera vikten av bekväma arbetskläder och vikten av att meddela ett företag när man upptäckt ett produktionsfel, men jag vill ge er en annan bild av livet med arbetsbyxor.

I ett mansdominerat yrke är det inte optimalt att vara 160 centimeter kort och väga lite över 50 kilo. Att ha höfter och midja gör det ännu svårare. Fram tills för några år sedan fick jag antingen köpa för stora byxor för att kunna andas när jag hade dem knäppta alternativt köpa ”rätt” storlek och ha dem uppdragna långt över naveln, men då var det inte jättebekvämt att böja sig ner. Obekvämt och jobbigt? Ja, men inte så mycket att göra åt då alternativen inte är många eftersom jag själv inte kan titulera mig kläddesigner. Numera finns det arbetsbyxor i både olika modeller och material för att alla som vill använda just arbetsbyxor ska kunna göra det utan att känna obehag. Tack 2020-talet!

Annons

Det icke jämställda, ojämlika och orättvisa samhället gör sig påmint överallt i olika former och olika problematisk storlek.

För bara ett par veckor sedan kunde vi se ett nyhetsflöde som lät meddela att en ung, kurdisk kvinna i Iran, Mahsa Amini, gripits och misshandlats till döds av moralpolis för att hon ansetts ha klätt sig fel. Detta är ett fruktansvärt dåd och nu ser vi enorma protester både i Iran och resten av världen. Det har tänts en gnista och vi ser nu en enorm uppslutning för att stärka kvinnors rättigheter. Och kampen för kvinnors frigörelse är inte en dag för tidig. Även aborträtten, vilken vi tar för given i Sverige, har inskränkts runtom i världen. Kampen för jämställdhet och orättvisor, stora som små, måste därför fortsätta och för oss som har dessa rättigheter som privilegium ska vi använda vår makt och våra röster så att fler människor får rätt till ett fritt liv. Rätten att bestämma över sin egen kropp och sitt eget liv, ska vara den enskildes.

Jag har turen att bo i Sverige och kan klä mig som jag vill, men tydligen kan det uppstå problem ändå. Som när man kommer över ett par byxor med fel-sydd gylf.

Ta dig tiden att knäppa upp byxorna ordentligt för att ta ut din snopp för att kissa. Det finns saker i världen som kan göra livet svårare än att uträtta sina behov med felsydda byxor i Sverige.

Krönika av: Malin Svedlund, Öland (C)

Annons
Annons
Annons
Annons