Naturrestaureringslagen är ett hot mot det svenska skogsbruket
Europaparlamentet röstade för några veckor sedan ja till den så kallade naturrestaureringslagen. Det är ett förslag som kan få enorma konsekvenser för Sverige och Kalmar län. Förespråkarna kan omöjligtvis ha tänkt igenom följderna ordentligt.
Eftersom Naturvårdsverket dessutom har valt en referensperiod för Sveriges del som innebär att vi ska återställa marken till förindustriell tid (det vill säga mitten av 1800-talet), samtidigt som de flesta andra länder valt det år då de gick med som medlemmar i EU, blir konsekvenserna fullkomligt orimliga för vårt land.
Lagen kräver återställning av 30 procent av påverkad natur till år 2030, 60 procent till år 2040 och 90 procent till år 2050. Sverige ser ut att behöva ta miljontals hektar skogsmark ur produktion och lägga för fäfot. Enligt tidigare beräkningar från Skogsstyrelsen landar kostnaden för lagen på mer än 200 miljarder kronor bara för Sverige fram till 2050. Det är oerhört mycket pengar och ingen vet hur det ska finansieras!
Samtidigt som vi tar skog ur produktion behöver vi återskapa stora arealer våt- och hagmarker genom att ta ytterligare skog och åkermark i anspråk. Det här är inte alls bra. Tillgången på svenska produkter från jord och skog kommer minska radikalt. Det riskerar att bli en katastrof för de gröna näringarna och för den gröna omställningen som ju i grunden handlar om att bruka utan att förbruka. Hur ska vi samtidigt kunna ersätta fossila produkter och drivmedel med förnyelsebara alternativ om vi inte producerar några sådana?
Det kommer också att drabba jobben inom den för Sverige och Kalmar län så viktiga skogsindustrin. Skog som inte avverkas, kan inte heller sågas till virke eller kokas till massaved. Skogsnäringen sysselsätter idag totalt ca 120 000 personer över hela landet och svarar för 9-12 procent av svensk industris totala sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde. Det råder redan råvarubrist både till sågverken och inom massaindustrin. Om restaureringslagen genomförs så väntar tveklöst stora nedskärningar i branschen.
Sverige har på goda grunder varit motståndare till förslaget. Vid ministermötet i juni förra året röstade Sverige nej. Vid omröstningen i Europaparlamentet i veckan röstade dock bara Centerpartiet, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna emot. Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna röstade för.
Om vi istället i likhet med de flesta andra länder valt anslutningstillfället till EU som referensperiod så hade konsekvenserna varit betydligt annorlunda. Då hade vi framförallt behövt återställa en del åkermark som vuxit igen. Vilket ju inte känns helt orimligt ur ett självförsörjningsperspektiv i en allt oroligare omvärld.
Självklart vill vi alla ha en större biologisk mångfald och lika självklart behöver vi restaurera våtmarker och hagmarker. Men med det här lagförslaget och den svenska tillämning som är föreslagen riskerar vi att få helt horribla effekter på det svenska jord- och skogsbruket och därmed på den svenska självförsörjningen.
Krönika av: Anders Johansson, kommunalråd Mönsterås (C)
