GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Centerkrönika

Matchningen på arbetsmarknaden måste fungera

Publicerad 9 juni 2022
Detta är en opinionstext i KLT. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Värmen har börjat komma och sommarlovet är snart här. Under lovet får många ungdomar en chans att komma in i arbetslivet genom sitt första sommarjobb och de som tar studenten ska lämna den trygga tillvaron i skolan för att gå vidare till nya utmaningar i ett arbete eller fortsatta studier. De som börjar gymnasiet till hösten har gjort ett val av gymnasieprogram, som kommer att påverka deras fortsatta arbetsliv i hög utsträckning.

Alla företagare jag har träffat är samstämmiga i att kompetensbristen är deras största utmaning. Det gäller i hela länet, oavsett bransch. Så många som åtta av tio företag har svårt att hitta den kompetens de behöver. Att inte hitta rätt arbetskraft får förödande konsekvenser, inte bara för företaget, utan för samhället i stort. Att så många arbetstillfällen förloras leder till minskade skatteintäkter, men drabbar även den enskilda medarbetaren. Många känner igen sig i stressen av att inte ha tillräcklig bemanning, men ändå försöka leverera samma service i det dagliga arbetet. Det gör att det kommer vara svårt att behålla de anställda och leda till en negativ spiral där det blir en ännu större utmaning att rekrytera. Matchningen på arbetsmarknaden fungerar helt enkelt inte.

Många företag efterfrågar en gymnasial yrkesutbildning, men efter grundskolan väljer de allra flesta elever att gå vidare till ett högskoleförberedande program. Eleverna väljer själva vilket program de ska läsa, ofta utifrån intresse. Arbetsmarknadens behov har alldeles för lite inverkan på valet. Det gör att endast en tredjedel av alla elever går ett yrkesprogram, trots att de som har gått ett yrkesprogram har lättare att få jobb och högre lön.

Yrkesprogrammen har setts som ett andrahandsval och har en lägre status. Ett lågt söktryck på yrkesutbildningarna är en stor anledning till att företag har svårt att hitta rätt arbetskraft och det är därför viktigt att höja statusen på dessa utbildningar. I april fattade riksdagen därför ett viktigt beslut som innebär att alla nationella yrkesprogram på gymnasieskolan ska ge behörighet till högre studier. Att behörigheten ingår i programmet, men kan väljas bort istället för att vara ett tillval, är en viktig signal för att höja statusen.

Vi har misslyckats med matchningen på arbetsmarknaden och det finns flera åtgärder för att komma till rätta med problemet. Att höja statusen på yrkesprogrammen är en del, men arbetsmarknadens behov måste finnas med redan när vi planerar vilka utbildningar som ska erbjudas var de ska placeras. Fler och fler företag har börjat att lösa problemet genom att anordna egna utbildningar, men det är inte meningen att företag ska ta hela ansvaret utan att bli kompenserade för det.

Valet av utbildning ska självklart baseras på intresse, men också utifrån hur kompetensbehovet ser ut i näringsliv och välfärd. Vi har tagit några steg för att nå dit, men behöver arbeta vidare för att få en bättre fungerade matchning. Det är då vi kan skapa fler arbetstillfällen och skapa förutsättningar för en bättre arbetsmiljö hos de anställda.

Krönika av: Anna Östborg

Region- och riksdagskandidat, Kalmar län (C)

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.