Hotellfrukost bjuder ofta på en mångsidig stund

Den gångna helgen tillbringades med en visit i vår huvudstad. En kort men intensiv sådan. Man hinner ganska mycket på bara ett par dagar. Hälsa på släktingar, shoppa, äta gott och bara strosa runt och kika folk. Mycket på schemat, men ändå tid för ett par lugna kvällar på hotellet med bad och slöa i en skön hotellsäng. Precis sådär avkopplande, härligt och lagom aktivitetsstyrt som man vill att en weekend ska vara. För barnen är det bästa med att åka iväg just att bo på hotell och få hotellfrukost. Hotellfrukost ja, det i sig kan vara en resa i ett äventyr. Oj oj vad mycket man får höra under en plus-minus timmes lång frukosstund ihop med andar människor, helt okända för en själv. Samtal som handlar om allt möjligt. Jobbiga släktingar, planer på en konstutställning, sexliv, hundköp, middagsplanering, träningspass, möhippaöverraskning, planteringar, ja listan kan göras lång. Det är inte så att man sitter och tjuvlyssnar, det behövs inte ens. När en massa människor i ofta små sällskap samlas på en stor yta, och ljudnivån stiger i takt med att fler och fler slår sig ner vid borden, då är det många som inte tänker på hur öppna deras samtal blir. Det handlar inte om några stora meteravstånd mellan borden, och det förvånar mig att många pratar så öppet, om ganska privata och känsliga ämnen. När en man vid bordet intill oss i helgen började prata om en upplevelse rörande en kompis och snorkråkor, ja då hade jag önskat att det var 100 meter mellan borden. När fallet inte var sådant, fick jag faktiskt istället gå och fylla på tallriken med mer bröd. Att koppla bort öronen där och då gick inte, och just det påtvingade samtalet ville jag verkligen inte ta del av under min frukost. Uscha!