Debatt
Centerkrönika

God arbetsmiljö - en jämställdhetsfråga

Publicerad 2 februari 2023
Detta är en opinionstext i KLT. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Centerpartiet gick till val på att det ska finnas ett mål med max 25 medarbetare per chef. Syftet med det är att chefer ska ha möjlighet att vara närvarande, se och uppmärksamma alla medarbetare och att kunna ha tid att ge alla medarbetare förutsättningar att göra ett bra jobb. Bristande ledarskap hamnar i topp av anledningar till att vi väljer att byta arbete. I en tid där vi har stora utmaningar i att hitta rätt kompetenser behöver kommuner och regioner vara extra noga med att behålla de medarbetare som gör ett otroligt viktigt arbete varje dag. Då är det också viktigt att vi ger rätt förutsättningar för att utöva ett gott ledarskap.

Målet med max 25 medarbetare per chef är också en jämställdhetsfråga. Studier som har jämfört organisatoriska förutsättningar för chefer inom offentlig förvaltning har visat att det finns stora skillnader mellan olika typer av förvaltningar. Chefer inom teknisk verksamhet har generellt bättre förutsättningar än chefer inom skola, vård och omsorg. Att jämföra verksamheter med traditionellt manliga och kvinnliga yrken, i stället för att jämföra män och kvinnor som individer, är en väg att förklara könsskillnader i arbetsrelaterad hälsa. För tio år sedan gav alliansregeringen i uppdrag åt Arbetsmiljöverket att utveckla och genomföra särskilda insatser med syfte att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem. En av slutsatserna var att arbetsmiljön är ojämställd och att förutsättningarna i de kvinnodominerade yrkena måste förbättras.

Det finns stora skillnader i antalet medarbetare per chef mellan olika kommunala verksamheter. I genomsnitt har enhetschefer inom förskola, grundskola och äldreomsorg dubbelt så många medarbetare som chefer inom teknisk verksamhet. Därtill arbetar chefer inom skola, vård och omsorg på många håll med en ansträngd ekonomi, begränsat organisatoriskt stöd och en obalans mellan krav och resurser.

Det finns hopp. De kommuner som har genomfört organisatoriska åtgärder, till exempel minskat antalet medarbetare per chef, har fått positiva effekter på arbetsmiljön. Andra exempel är kommuner som har skapat projekt som bygger på ökad tillit till medarbetares egen förmåga och möjlighet till planering av arbetet. Ännu verkar det vara svårt att släppa kontrollen och många har fortfarande kvar den detaljerade målstyrning som motverkar förändringarna för en bättre arbetsmiljö. Det kommer fler och fler exempel på personaldrivna enheter, där medarbetarna själva får möjlighet att utforma arbetsformer och mål. På så sätt kan vi ta vara på den kompetens och det engagemang som finns, samtidigt som vi bidrar till en god arbetsmiljö och en ökad jämställdhet.

Krönika av: Anna Östborg, kretsordföranden Kalmar (C)