Annons
Debatt
Centerkrönika

Förorten tar inte ifrån några möjligheter, det handlar om tro och vilja

Publicerad 2 juni 2022
Detta är en opinionstext i KLT. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Det är mycket skriverier om hur svårt det är att gå ut skolan med bra betyg, eller lyckas allmänt om man bor eller växer upp i ett utsatt område. Jag kan inte hålla med helt! Eftersom jag själv växte upp i områden som ansågs vara utsatta eller segregerade.

Det handlar om att tro på barnen och ge dem den uppmärksamhet dem behöver. Jag tror att många barn hamnar mellan stolarna och där finns det en hel del arbete för vuxna. Redan som barn kände jag en sorts skam för området jag bodde i. Det är sjukt att tänka tanken idag, att ett område skulle identifiera mig som person. Många som bor i miljonprogramsområden är inte kriminella, inga dåliga människor eller sämre än dem som bor i villa. Man väljer inte förutsättningarna man födds med, men man kan alltid göra något åt sin framtid! Har man tillräckligt med vilja och ambitioner, mål och vuxna som tror på en så är inget omöjligt.

Annons

Jag växte upp i utsatta områden men jag valde att jobba, plugga och involvera mig politiskt. Jag såg möjligheter i allt och på vägen fick jag träffa människor som gav mig de stöd jag behövde. Det är de som är det fina med det liberala och demokratiska samhället, att vi kan bli vad vi än vill oavsett vart vi kommer från. Sverige är ett land som ger stöd och möjligheter om man bara vill.

Jag brukar oftast tänka på ett citat från Astrid Lindgren, “Ge barn kärlek, mer kärlek och ännu mera kärlek, så kommer folkvettet av sig själv” Oftast är det de som är grunden till starka och självsäkra vuxna. Skolan är en viktig punkt, en punkt för barn att utvecklas och få socialisera sig med andra och få kunskaper. Med det gäller även att dem som jobbar på skolor får möjligheten till att se de enskilda barnets behov, att från start ge rätt verktyg som är anpassad till var barns bästa.

Jag undrar oftast vad man skulle kunna göra för att få bukt med problemet, vi måste kunna leva i ett samhälle som är mer jämlikt, har vi verkligen inte kommit lägre i kunskapen om att det är våra fördomar vi måste bryta oss loss ifrån. Men med tanke på att vi ännu i modern tid ger makt till främlingsfientlighet så kanske det inte är så konstigt att man bara antar att det ska gå sämre för dem som växer upp i förorten.

Jag har sett många som har lyckats, många som har bra jobb och höga utbildningar, dem ungdomarna pratar man inte om. Att dem växte upp i förorten men lyckades utmärkt det vill media inte lyfta fram, vem skulle vilja läsa en sån artikel?

Men vi är många och vi vill Sveriges bästa, vi vill bygga det här landet och värna om allt vackert precis som dem som växte upp i ett villaområde och inte i förorten, för förorten tar inte från oss möjligheterna det är handlar om tro och vilja.

Krönika av: Abetare Gashi, Kalmar län (C)

Annons
Annons
Annons
Annons