Ett dystopiskt förslag: Att kränka individens frihet för att ange personer i utsatthet
I en liberal demokrati bör vi alltid vara vaksamma när det föreslås lagar som äventyrar individens rättigheter och friheter. Regeringens förslag om att offentligt anställda ska vara skyldiga att ange personer som inte har rätt att vistas i Sverige är just ett sådant förslag. Det är ett förslag som sätter upp farliga riktlinjer för statens makt över individens liv. Som liberal och centerpartist vill jag försvara individens frihet och rättigheter.
Förslaget bygger på tanken att offentligt anställda ska fungera som en förlängd arm av migrationskontrollen. Det betyder att skolpersonal, vårdpersonal och andra statligt anställda ska bli tvungna att agera som gränsvakter och ange människor som inte har rätt att vistas i Sverige. Detta strider inte bara mot individens integritet, utan är också orättvist och ineffektivt.
För det första är det en grov kränkning av individens rätt till privatliv och personlig integritet. Varje individ bör ha rätt till skydd och respekt för sitt privatliv, oavsett vilken laglig status de har i landet. Genom att tvinga offentligt anställda att ange människor som inte har rätt att vistas i Sverige skapar vi en kultur av misstänksamhet och övervakning som hotar den grundläggande rätten till privatliv.
För det andra är förslaget orättvist eftersom det lägger ett orimligt ansvar på offentligt anställda. Det är inte deras uppgift att agera gränsvakter eller poliser. Deras primära uppgift är att ge service och stöd till medborgarna. Att tvinga dem att bli en del av migrationskontrollen riskerar att skapa misstro och motsättningar mellan medborgarna och de offentligt anställda som ska hjälpa dem.
För det tredje är förslaget ineffektivt när det kommer till att hantera de utmaningar som följer med migration och asyl. Att utöka statens befogenheter och skapa en övervakningsstat kommer inte att lösa de verkliga problemen. Istället bör vi satsa på en human och rättssäker migrationspolitik som bygger på öppenhet, integration och samarbete. Genom att främja möjligheter till arbete och utbildning för alla, oavsett bakgrund, kan vi skapa en hållbar och inkluderande samhällsstruktur.
Förslaget riskerar att ge effekten att papperslösa håller sig undan än mer i rädslan att upptäckas och anmälas och undviker att söka vård, gå till skolan etcetera, vilket riskerar att cementera ett utanförskap och ett skuggsamhälle ytterligare.
Krönika av: Henric Gustavsson, Nybro (C)
