| Publicerad: 25 September 2009 |
| Ann-Louise lever ett annorlunda liv |
|
| Ann-Louise med sin ledarhund Lina som hjälper henne att se. |
|
NYBRO
Detta är berättelsen om en kvinnas kamp att övervinna svårigheter och hela tiden kämpa för att till slut kunna nå sitt mål. Det är ingen snyfthistoria för huvudrollsinnehavaren sprudlar av vitalitet och kämparglöd och vid första anblicken kan ingen människa heller se att den här kvinnan skulle vara annorlunda än andra.
Men det visade sig redan i tonåren att Ann-Louise Sundins liv inte riktigt skulle bli som alla andras. Hon föddes nämligen för 43 år sedan med Ushers syndrom, som innebar att hon kom att bli både blind och döv. Syndromet är en synskada som beror på en inflammationsliknande process i näthinnan och att det bildas svarta pigment i näthinnan. En del personer med Ushers syndrom har också ”dövhet” i balansorganen som finns i innerörat och Ann-Louise är en av dem.
DÖV OCH BLIND
Det var i tonåren som sjukdomen började visa sig på allvar. Hon hade dåligt mörkerseende och när Ann-Louise skulle ta körkort upptäckte hon att hon inte kunde se åt sidorna. Synen blev allt sämre och som ett extra mått av otur drabbades hon i 27-årsåldern i samband med sitt första barn dessutom av näthinneavlossning, vilket gjorde att hon nu blev både döv och blind.
– Ja det var otur. Grå starr hör ihop med syndromet men inte näthinneavlossning, säger Ann-Louise och stryker med handen över sin nya arbetskamrat och vän, hunden Lina som numera leder henne vart än hon ska gå.
– Jag var på syn/hörselrehabilitering 1994 i AMI:s regim som var bra och jag trivdes ändå med tillvaron och accepterade mitt funktionshinder. Men den utbildningen lades ner och 1999 efter andra barnet var fött blev det sämre med hjälpen och 2002 blev det tvärstopp, berättar Ann-Louise som ibland känner sig förtretad över att inte få den hjälp hon så väl behöver.
– Visst, jag kan få hjälpmedel, men man måste hela tiden själv veta vad man har behov av och det är inte lätt.
Med hjälp av de digitala hörapparaterna hör hon i dag jättebra och kan föra en dialog utan att det knappt märks att hon egentligen är döv. I datorn finns en talsyntes, men det kan finnas andra hjälpmedel som Ann-Louise inte vet om.
ÄR VÄLUTBILDAD
Innan synnedsättningen jobbade Ann-Louise i restaurangbranschen. Hon hade lärt sig data på AMI så när synen blev sämre började hon jobba som kontorist på ett konferenscenter. Hon läste också först på komvux, sedan ekonomi på högskolan i Kalmar och skulle börja jobba på Delta:s kontor i Nybro. Men där skar det sig direkt när hon inte fick några hjälpmedel eftersom ingen ville betala. För hörseln behövs vissa hjälpmedel och för synen andra, men vad gör man när man är både döv och blind, undrar Ann-Louise som hela tiden får kämpa mot små problem som ingen tänker på.
Sedan flera år tillbaka har Ann-Louise på grund av sin hörselskada sitt arbete på Samhall där hon monterar sviktunderlag på parkettgolv från Kährs. Men den stora drömmen är att få studera till massörterapeut och starta eget, vilket kräver eget kapital eftersom utbildningen är privat.
– Att jobba som massörterapeut är det enda arbete som jag skulle kunna ha och få jobba helt självständigt. Jag hade bättre pension för fyra år sedan, men då gjordes systemet om och jag förlorade hux-flux 1 100 kr i månaden. Nettoinkomsten från min halvtidspensioneringen är nu bara 3200 i månaden och eftersom min man som arbetade på Bräntorp plötsligt blev arbetslös gör det att vi i dagsläget inte har råd med utbildningen.
SKAFFADE HUND
Istället bestämde sig Ann-Louise för att skaffa labradoren Lina, vilket är helt nytt för både henne och familjen då de aldrig haft hund tidigare. För att ha ledarhund behövs utbildning och efter en avslutad kurs som gick på Solhaga i Markaryd fick Ann-Louise ta sin nya arbetskamrat Lina med sig hem. Nu leder Lina sin matte hem och tillbaka de 2,5 kilometrarna till och från jobbet och det går lite snabbare dag för dag och är nu nere på 41 minuter enkel tur.
– Det tar ett år att bli inkörd med sin ledarhund och Lina är fortfarande lite busig och springer gärna efter andra hundar, så det har hänt att vi gått vilse några gånger, säger Ann-Louise som menar att man som blind måste vara lite förutseende på vad man kan råka ut för på vägen.
Det händer att hon snubblar, speciellt när affärer sätter ut varor på trottoarerna och folk ställer sig att prata mitt i gångfältet. Men efter åtta år som helt blind har hon fått en bra utvecklad intuition, vilket innebär att alltid vara på helspänn vilket i sin tur kan vara väldigt tröttande.
– Men blir jag för trött då är det lika bra att lägga mig ned för då funkar ändå ingenting, säger Ann-Louise och skrattar.
Namn: Ann-Louise Sundin
Familj: Man och två barn
Yrke: ekonom, kontorist, industriarbetare
Bor: Nybro
Detta är jag bra på: Det mesta, men speciellt bra på att vara nöjd
Detta är jag sämre på: Att se
Motto: När man väl är framme blir det inte riktigt som man tänkt, men det är vägen till målet som räknas.
ANN-HELÈNE THÖRNING
|
|
