| Publicerad: 23 januari 2009 |
| Solveig vill få mikrovågsstrålningen erkänd som miljöfarlig |
|
| Solveig Silverin är miljöingenjören som drabbats av följderna av vad allt fler i vårt samhälle börjat beteckna som av de största miljöskandalerna i mänsklighetens historia, nämligen den nästan obegränsade utbyggnaden av trådlösa och högstrålande kommunikationsnät. Nils Lalanders bok ”Svenska Miljöskandaler” är en av Solveigs favoritböcker, men kom ut för tidigt för att kunna inkludera denna skandal. |
|
TORSÅS
Solveig Silverin är miljöingenjören som jobbade på länsstyrelsen i Kalmar med miljöfrågor, främst försurningen av vår natur, men som nu är sjukpensionär eftersom hon blivit kraftigt elöverkänslig. Stora delar av vårt land, däribland de flesta inomhuslokaler, är omöjliga för henne att vistas i. Den stora boven är den av människan framkallade mikrovågsstrålningen.
- För mig startade det med att jag fick en bildskärmsskada i början av 1990-talet, säger Solveig Silverin, när vi besöker henne i hennes elsanerade hem ett stycke utanför Torsås tätort. 100 000 kronor kostade det inom parentes att få denna sanering utförd.
Sin tidigare bostad i Igellösa tvingades hon lämna på grund av en privat sändare på en silo som var riktad rakt mot huset.
- Mina problem började i munnen, och det gjorde det hos 95 procent av dem som drabbades av bildskärmsskador, allt enligt Sif, en av de fackliga organisationer som tog bildskärmsskadorna på allvar. Det blev bättre sedan jag fått bort amalgamet i munnen, men elöverkänsligheten blev kvar. Och i mitten av 1990-talet kom GSM, den första digitala mobiltelefonin. Det är många med mig som anser att om den inte kommit så hade vi varit kvar på våra jobb idag.
ILLAMÅENDE
Inte ens i våra vårdinrättningar kan Solveig befinna sig om hon skulle behöva söka vård av annan anledning än sin elöverkänslighet.
- Efter knappt två timmar på länslasarettet i Kalmar blir jag illamående och måste lämna lokalen, berättade hon för en tid sedan för våra landstingsråd vid ett möte mellan dem och en grupp eldsjälar som kämpar för de elöverkänsligas rätt att åtminstone kunna utnyttja landstingsvården utan risk för ytterligare men.
Lågstrålande rum på sjukhusen har blivit ett akut behov, men även om politiker och tjänstemän börjar vakna, så är det ännu långt till ett verkställande värt namnet.
Sjukhusen blir nämligen, trots all växande insikt om riskerna, allt generösare när det gäller användandet av mobiltelefoner inomhus - motivet är att sjukvårdens tekniska apparatur numera klarar detta - och på vårdavdelningarna finns snart bara högstrålande sladdlösa telefoner. Och i många fall väller det in mikrovågsstrålning genom fönstren - utanför står inte sällan en 3 G-mast (vid länslasarettet i Kalmar för säkerhets skull två, en på varje sida).
- Vad våra samhällsbyggare inte tänker på vid sin planering och sin tillståndsgivning är att man utsätter befolkningen för stora framtida hälsorisker när man tillåter placering av mikrovågssändare intill skolor, i villaområden, på sjukhus och andra byggnader, säger Solveig Silverin. I Västervik exempelvis står det en 3G-mast på taket till en skolbyggnad.
”TILLGÄNGLIGHET”
Vid mötet med politikerna demonstrerade Solveig Silverin vilken strålning en sladdlös telefon avger. Sändaren strålar konstant och mycket, medan handtelefonen endast strålar när den används. Den mikrovågsmätare hon använde omvandlade strålningen till motsvarande antal decibel, och det var ett förskräckande antal sådana som tonade ut i rummet. Den sladdlösa telefonen och 3 G är de värsta strålningskällorna, men även de trådlösa bredbanden byggs ut allt mer.
Och det officiella Sveriges strävan är att man skall kunna sätta upp sin bärbara dator var som helst i vårt land och kunna koppla upp sig mot ett trådlöst system. Politikernas nyckelord i denna utveckling är ”tillgänglighet”, vilket må gälla för friska människor, men innebär motsvarande minskad tillgänglighet för den allt större grupp medborgare som drabbas av överkänslighet mot mikrovågsstrålning.
ACKUMULERAS I KROPPEN
Sedan 1995 har den trådlösa kommunikationstekniken brett ut sig allt mer, och man beräknar att dagens på teknisk väg framkallade strålning är 20 miljoner gånger starkare är den naturliga bakgrundsstrålningen.
- Det värsta är att strålningen ackumuleras i kroppen ungefär på samma sätt som den radioaktiva strålningen gör, säger Solveig Silverin. Man tål strålningen upp till en viss gräns, men plötsligt från en dag till en annan så har man överskridit den samlade mängd man utåt sett tål, och sedan är man elöverkänslig för resten av livet.
Och införandet av den nya och för människan främmande miljöfaktor, som mikrovågsstrålningen i dagens höga kvantiteter innebär, ökar riskerna för en mångfald sjukdomar och andra störningar i välbefinnandet.
- Forskning har visat att radiofrekvent strålning ger upphov till hjärnstress, vilket i sin tur stör djupsömnen och ger oro, ångest och depressioner. Ständig stress kan leda till cancer, Alzheimer, hjärtinfarkt, stroke och fibromyalgi, citerar Solveig Silverin ur litteratur hon har hemma.
En ”vardagsföljd” av elöverkänsligheten är ständig trötthet och förlust av livsglädje, och inte minst att ständigt leva under hotet att strålningen från kända och okända strålningskällor ökar. Solveig Silverin har tvingats flytta sex gånger sedan 1997.
MILJÖMAGASINET
På bordet vi sitter vid ligger senaste numret av tidskriften Miljömagasinet, i vilket Solveig Silverin med viss regelbundenhet skriver. En artikel, dock med annan författare än hon, har överskriften ”Krafttag mot barns mobilanvändning”. Det är dock inte i Sverige dessa krafttag tas, utan i Frankrike, som enligt Solveig Silverin - överraskande nog för den oinsatte - är ett föregångsland på området. Hands-free-utrustning är där obligatorisk vid inköp av mobiltelefoner, och reklam får inte rikta sig till barn under tolv år. Lösningen är den trådbundna tekniken.
Den är säker, framför allt borde det installeras optisk fiberkabel. EU-parlamentet och EU:s miljöbyrå, EEA, har uppmanat till brådskande åtgärder för att minska exponeringen från mobiltelefoner, mobilmaster samt trådlösa nätverk. Man hänvisar därvid till den så kallade Bioinitiativrapporten, som sammanställer över 1500 vetenskapliga studier kring strålningens hälsorisker.
- Det är anmärkningsvärt att vår strålskyddsmyndighet inte bryr sig, kommenterar Solveig Silverin uppmaningen från EU-parlamentet. I Sverige tillåts väsentligt högre gränsvärden än i vår omvärld.
Hon avslutar vårt samtal med en suck.
- En av mina favoritböcker är Nils Lalanders ”Svenska Miljöskandaler”. Den gav han ut 1995, alltså ungefär samtidigt som mikrovågsstrålningen blev en miljöfaktor i vårt samhälle. Hade han skrivit boken idag, är jag övertygad om att han inkluderat denna problematik bland sina skandaler. Mikrovågsstrålningen hör till de största livsmiljöhoten i mänsklighetens historia, och den lättsinnighet med vilken vi behandlar riskerna, framför allt för barnen, är verkligen en skandal.
ANDERS MARELL
|
|
