| Publicerad: 12 September 2008 |
| Karin vill inte bara bli sedd som politiker |
|
| Karin Helmersson är politikern som i framtiden kan tänka sig att driva ett café. Lilla dottern Hilda ger tummen upp för mammas nybakta muffins. |
|
DROTTNINGHULT
Det pratades alltid mycket politik i föräldrahemmet. Kanske är det det som gjort att veckans profil Karin Helmersson redan som 13-åring kom att ägna sig åt just politiken.
– Jag och min syster gick på Norrbygdens skola och den var nerläggningshotad. Jag tror att det kan ha bidrag till att man ville vara med och få påverka, säger Karin, som i dag 20 år senare sitter som vice ordförande i omsorgsnämnden i Nybro och som trots sin ringa ålder av många räknas som Centerpartiets största påläggskalv.
– Fast det tycker jag låter så konstigt, säger folk verkligen det, säger hon och skrattar, för skrattar gör den här tjejen ofta. Det finns nog inte många bilder i tidningsarkiven där Karin ser sur ut.
– Vi ska ha en nomineringsprocess och visst kan jag tänka mig att vara med i en röstning, men jag har absolut inte tänkt klart i frågan och vet faktiskt inte än om jag skulle ställa upp. Jag kan se framför mig hur man måste stiga upp en lördagsmorgon bara för att åka iväg på något jubileum eller så, bara för att alla förväntar sig det. Det tåls att tänka på om frågan skulle komma, säger hon ärligt och eftertänksamt.
SVÅRT ATT SÄGA NEJ
– Det kan som sagt vara lätt att säga att man ska prioritera vissa saker, men när det kommer till kritan är det svårare att säga nej. Men man borde kunna få vara hårt engagerad som politiker även om man är i 30-årsåldern och mamma med små barn, menar hon.
Egentligen ville Karin arbeta i omsorgen och utbildade sig därför till undersköterska på Åkrahällskolan. Men tiderna för fast jobb i den branschen var då rätt små och det blev mest olika vikariat och timanställningar för den unga undersköterskan, som istället provade nya vägar och blev ombudsman för CUF. (Centerns Ungdomsförbund)
– Det var en tjänst som var ledig så jag sökte och fick den, fast jag egentligen helst hade velat jobba i vården, menar Karin, som ändå stannade några år innan hon började plugga lite olika ämnen på Komvux och högskolan.
Efter de studierna jobbade hon med ett projekt som hette Växtkraft i fyra år, som betalades med EU-pengar och där Karin var den som skulle informera om de pengarna. Ett år innan valet 2006 valdes hon till ombudsman på centern där hon fortfarande har sin anställning. Ett jobb som delas med en dag i veckan som politiker för kommunen. En kombination som Karin menar inte alltid är så lätt att jämka samman, då det är svårt att uppdatera sig på allt som händer i nämnden samtidigt som man arbetar med annat.
– Jag tror faktiskt att det kommer att bli ett stort problem att i framtiden hitta politiker som kan tänka sig att arbeta så, menar Karin som för tillfället är mammaledig och hemma med lilla dottern Hilda 1,5 år.
GILLAR FILM
En tid som förutom omsorgen om den lilla nya familjemedlemmen också innebär mycket filmtittande, för att titta på film är bland det bästa Karin vet. Det är inte förutan hon också har hand om kulturfrågorna på Regionförbundet, då kulturfrågor är något som ligger henne varmt om hjärtat. I bland tycker Karin att hon står med ena benet i omsorgen och det andra benet i kulturen. Lilla Hilda sitter med vid fikabordet och gör oss uppmärksam på att hon vill ha ännu en muffins som mamma bakat.
– Det är inte så ofta jag bakar, men häromdagen blev det både muffins och rågbullar, säger Karin och häller upp mer kaffe och bryter en bit av muffinsen för att ge till Hilda, som skiner upp som en sol.
Jag frågar Karin hur hon ser på det stora politikerförakt som det talas så mycket om runt om i stugorna och får genast ett konkret svar.
– Jag kan själv bli oerhört irriterad då det inte går schyst till och jag förstår att folk många gånger har anledning att känna så, för ibland är det befogat och då kan man skämmas, säger hon utan att tveka.
Men samtidigt tycker hon att det är viktigt att folk ska förstå att man är en vanlig människa även om man är politiker och hon är rädd för att andra bara ska se henne som en sådan. Själv har hon inga självklara förebilder inom politiken, men ute i världen är Nelson Mandela den förste hon kommer att tänka på. Och så kan hon imponeras av centerkollegan Stig Davidson som alltid är påläst i såväl stort som smått.
– Karin Söder som var centerns första kvinnliga partiledare är väl annars en person som jag tycker var mycket duktig.
Om Karin finge chansen att riktigt få bestämma själv över någon fråga, skulle hon se till att få in alternativa driftsformer inom vård och omsorg. Det behövs ett bredare tänk och ska de anställda trivas i arbetet bör de kunna ha alternativ att välja på. Något som hon menar inte finns i dag när allt drivs kommunalt. Men att hon skulle stanna i politiken för evigt är inte heller en självklarhet. Hon vet inte riktigt vad hon vill bli när hon blir ”stor" men kan mycket väl tänka sig att tillsammans med sin syster Karina, driva ett litet café i Orrefors.
– Det skulle vara jätteroligt säger hon och ler varmt så det riktigt lyser i ögonen.
Namn: Karin Helmersson
Ålder: 33
Familj: Sambon Andreas, dottern Hilda och katten Lurvas
Bor: Drottninghult utanför Orrefors
Intressen: Resor till sol och bad, bio och teater och så politik förstås
Äter helst: Tacos
Dricker helst: Vin eller vatten
Senaste bok: I kvinnors sällskap
Motto: Fånga dagen
ANN-HELÉNE THÖRNING
|
|
