| Publicerad: 26 november 2008 |
| Två bastioner funna med radar |
|
| Anders Biwall och Immo trinks från riksantikvarieämbetet går fram med georadarn över p-platsen. Strax till höger ligger en bastion, Carolus Philippus, har radarn just gett utslag om. |
|
KALMAR
Spår efter två bastioner samt efter stadsmuren har upptäckts med georadar (ekolod som mäter i jorden) vid de pågående undersökningarna på den stora p-platsen där WTC har för avsikt att bygga. Undersökningarna avslutas denna vecka.
De två bastioner det är fråga om är:
- Bastion Carolus Gustavus.
- Bastion Carolus Philippus.
Bastionerna finns visserligen utmärkta på kartor från 1600-talets mitt, men mycket har skett och förändrats i stadslandskapet. Georadarn ger direkt besked om var bastionerna befinner sig så att arkeologerna kan sätta igång och gräva utan att ta upp sökschakt först. Det är Anders Biwall och Immo Trinks från Riksantikvarieämbetets uppdragsundersökningar, som gått med georadarn över den blivande byggplatsen.
- Sammanlagt har vi vandrat sju mil fram och åter över p-platsen, vilket innebär att när vi lägger samman bilderna så att de blir tredimensionella får vi en fin överblick över strukturerna, säger Immo Trinks. Det är ett förnämligt material för arkeologerna att arbeta efter.
Vad som framkommit är således de exakta positionerna för de två bastionerna.
SÅ BYGGDES DET
Den skärgårdsflikiga ön Kvarnholmen byggdes till stad mellan åren 1640-1680. Holmen avschaktades och gjordes plan, vikarna fylldes ut, stadsmuren restes och bastioner byggdes, tusentals man tvångsuttogs till arbetet, ett obeskrivligt slit; folket gick barfota, fick knappt någon mat och hade inte kläder på kroppen. Var det någon som rymde utdelades spöstraff och risslitning.
ALLT REVS
Fram till 1860 omgavs Kvarnholmen av sin mäktiga stadsmur och bastionerna, men fullmäktige beslöt att här skulle ”bli luft och ljus och expansionsmöjligheter.” Alla som sade ”det gaur inte” hånades, så kunde då allt rivas i namn av framsteg, en nästan obeskrivlig kulturhistorisk förlust. Mycket kom att rivas som rena beredskapsarbeten och just på denna plats vräktes allt ut i Ängöfjärden.
Hela området för det planerade WTC-bygget är en rik fyndplats, och inte minst tekniken för hur bastionerna konstruerades kommer att klarläggas vid de framtida arkeologiska undersökningarna. Detta blir ett tillfälle som inte kommer åter i stadens historia.
Fotnot: Arkeologisk prospektering med magnetometer och georadar kan avslöja historiska och förhistoriska boplatser, befästningar, diken, gravplatser, gropar och även enskilda stolphål under markytan. Stora ytor kan relativt snabbt kartläggas med stor noggrannhet och till ett lågt pris, jämfört med vad det kostar att utföra en arkeologisk utgrävning. Undersökningar med georadar och magnetometer påverkar inte marken eller det som finns i den. (Raä:s hemsida)
KURT LUNDGREN
|
|
