Susanne Karlsson står redo ifall hon skulle få oväntat besök. Hon har nämligen gjort en sexig kreation med kort-kortkjol och top av Gevaliaomslag.
Ännu mer som är återvunnet. Här är det barnens jeansfickor som kommit till användning på Susannes bonad.
Bland det roligaste Susanne vet är att göra konstverk av balsaträ. Här är det höstens löv som stått modell.
NYBRO Du som alltid drömt om en klänning gjord av Gevaliapåsar kan äntligen få din dröm i uppfyllelse. Just nu finns nämligen en sådan i storlek medium och till ett pris av 1000 kronor till salu på biblioteket i Nybro. Och bakom den annorlunda kreationen står månadens utställare Susanne Karlsson.
Klänningen är kort-kort och riktigt bländande i sin röda lackfärg. Ett litet ärtigt förkläde med veckad bård hör till, liksom den lilla axelremsväskan, som liksom klänningen skapats av de kaffeomslag Susanne sparat.
– Det var bland det svåraste jag har sytt, för det får ju inte gå sönder när man syr i plasten, säger Susanne som de flesta Nybrobor känner som den synnerligen kreativa person som alltid finns med på hantverksmässorna i kyrkstallarna och på Ölands skördefest.
Men hur får man en idé att göra en klänning av kaffeförpackningar. Har du tittat för mycket på Gevaliareklamen när folk får oväntat besök eller? – Nä, det var mer så att tanterna i stallarna gjorde kassar av kaffeomslag och då tänkte jag att jag skulle göra något helt annorlunda, säger Susanne som själv provat klänningen och därför faktiskt skulle kunna ta emot den där oväntade besökaren och ge den en liten chock.
ÅTERANVÄNDER GÄRNA Annars är det inget ovanligt att Susanne riktar in sig på material som går att använda. Hennes detaljrika chokladomslag har säker de flesta sett, liksom hennes små tittskåp, barnkläder och broderade tavlor. Med på den här utställningen finns också prov på återanvändandets konst i form av barnens gamla jeansfickor som här istället fått bli bonader med fickor för förvaring. På galgar hänger även andra förvaringsmöjligheter som små påsar i lapp- och broderiteknik med hela alfabetet representerat och så mitt i alltihop en ensam tavla i balsaträ med höstens färgstarka blad.
– Jag kom på att jag skulle ha med något i balsaträ också, så den gjorde jag så sent så den blev färdig först i morse, säger Susanne skrattande som om det skulle vara det naturligaste sak i världen.
Susanne har kämpat för sin konst i många år och hon vet att det är nästintill omöjligt att kunna livnära sig på den. Gott påbrå har hon från pappan, konstnären Jan Sundell även om hon egentligen är självlärd och många tekniker har hon sysslat med igenom åren. Men hon känner själv att hon alltid stått lite i skuggan av sin syster som alltid målat i olja och att hon får allt för lite respons för allt det arbete hon lägger ner på konsten.
Teknikerna hon pysslar med är småsnickeri i balsaträ, broderi och sömnad och sist men inte minst akvarellmålning. Men den mjölkchokladrulle som nu hänger på väggen i bibliotekets Röda rum är inte målad i akvarell utan med hobbyfärg på kanvas-ram. Men det måste man gå fram och känna på tavlan för att kunna upptäcka.
